Saleman brinner för alla människors lika värde

egal

Det tog fyra klubbar och två år som utlandsproffs innan Egal Saleman hittade hem igen.
Nu har han en stor ledarroll i Umeå BSKT, får spela med sin bäste vän – och har utvecklat ett stort intresse för alla människors lika värde.

Våren 2014 spelade Umeå BSKT kval för att ta sig upp till basketligan herr.

Klubben hade jobbat konsekvent under en längre tid med ett tydligt mål: Att avancera till Sveriges högstadivision.

Umeåsonen Egal Saleman spelade på den här tiden för Jämtland Basket. Men om laget från hans stad skulle lyckas i kvalet – då var det inget snack om var han skulle spela.

”Jag sa det till alla i Jämtland när de frågade mig. Om Umeå går upp då skiter jag i allt och drar hem. Jag vill spela här hemma inför familj och vänner. Och så är jag ganska hemmakär (skratt)”, säger Egal Saleman.

I Umeå BSKT tillhör 28-åringen de mest rutinerade spelarna i laget. I klubben finns bland annat två importspelare, Gerald Williams och Josh Wolfram, som kommer direkt från college och gör sina första säsonger som proffs. Men också en hel del unga svenskar.

Det har gjort att Egal Saleman fått en stor ledarroll. Något han gillar – och tar på allra största allvar.

”Det är otroligt viktigt. Jag pratar med de unga hela tiden. Vi behöver alla i laget. Alla måste prestera hela tiden. Om de har en ’off-dag’ så kommer jag inte bli bättre när jag möter dem. Eftersom vi har unga amerikaner så är jag på dem hela tiden. Hur känns det? Vet du vad vi ska göra nu? Jag är tydlig och försöker också leva efter det jag säger. Det är typ det viktigaste. Det är lätt att säga massa saker – men man måste också leva efter det själv”, säger Saleman.

Hur tas det emot av dina lagkamrater?
”Jag är väldigt glad att jag har fina människor runt mig. Att man tar det på rätt sätt. Vi har suttit ned och snackat mycket om hur folk tar kritik. En sak man måste göra är att kunna ta kritik själv. Det har jag blivit bra på med åren. Det handlar om att inte ta det personligt. Om det inte går att prata med varandra så kommer man inte att komma någonstans”.

Men även Egal Saleman har varit rookie i basketligasammanhang. Och för honom så började resan i konkurrentklubben Jämtland Basket för åtta år sedan.

Sedan dess har han hunnit med att representera Sundsvall Dragons, EcoÖrebro och sedan Jämtland en vända till.

I Sundsvall, Jämtland och Umeå har han haft sällskap av barndomsvännen Johan Pierre. Något som betyder otroligt mycket för Saleman.

”Det är en av mina bästa vänner. Vi har känt varandra sedan vi var elva eller tolv då vi började spela basket med varandra. Johan är min go-to-guy. Vi förstår varandra bra och om det är någonting kan vi alltid snacka med varandra. Det är väldigt tryggt att ha honom där”.

Han fortsätter:

”Framför allt när man känner varandra väl så kan jag säga ’jag orkar inte prata och styra upp det här med laget i dag – kan inte du fixa det här?’. Då hjälper han till och gör det. Sen vice versa när han har sina dagar så hjälper jag honom. Vi får dela på ledarskapet”.

Förutom spel i olika svenska klubbar har Egal Saleman dessutom varit utlandsproffs. Han spelade för Virtus Gorle i italienska Serie C och lärde sig massor som människa och basketspelare.

Det var framför allt nyttigt att få känna på pressen av att spela som import med vetskapen att om man inte preseterar – så kan man få sparken.

Men det uppstod också en del kulturkrockar.

”Det var en riktig kulturkrock. Du kommer dit till ett lag där många inte kan engelska och är jätteblyga. Jag kunde komma in i hallen ibland och så spelade de fotboll när vi hade basketträning. Då blev jag tvungen att skälla ut de i laget och säga ’det där får ni göra någon annan gång'”.

Har du några fler exempel?
”Vi kunde ha träningsmatch mitt i veckan under säsongen. Och då under matchen så har de på radion på bänken för att lyssna på när Milan eller Juventus spelar fotboll. Jag håller på att dricka vatten och då hör jag att det är någon som har gjort mål. Det är liksom mitt i den andra quartern. Det tyckte jag var skumt”.

Utanför planen umgås Egal Saleman mycket med vänner och familj. Han har börjat studera Beteendevetenskap vid Umeå Universitet parallellt med basketen.

Och han har dessutom utvecklat ett politiskt intresse. Han brinner för alla människors lika värde och är en stor förebild inom det området.

”Jag vill att det ska vara rättvist mellan folk. Som det är nu i dessa tider med SD:s framfart så kan man inte prata om rasism utan att folk tycker det är jobbigt att ta upp och inte vill prata om det. Jag tycker i själva verket att vi måste prata om det”, säger Saleman.

Han fortsätter:

”Jag delar mycket på Facebook och försöker väcka tankar och starta diskussion. Folk reagerar olika och jag tycker det säger mer om de själva än om själva ämnet. Det är jätteintressant att dela saker och se vad folk tycker”.

Har det alltid varit ett stort intresse för dig?
”Jag har inte brytt mig så mycket förut. Det är något som vuxit fram med åldern när jag börjat reflektera kring det mer. Jag har fått utstå mycket saker själv och när man börjar tänka tillbaka så känner man att man borde göra något åt det. Därför har jag sakta men säkert börjat läsa på lite om det själv”.

Det här har lett till att Egal Saleman börjat engagera sig i ”Black Coffee”. En antirasistisk grupp för afrikansvenskar.

”Man delar med sig av olika erfarenheter. Vi hjälper varandra för skapa bättre förutsättningar för oss afrikansvenskar i Sverige”.

Max Wiik